Kalla kårar

En anonym allianspolitiker skrev i en insändare att han kände ”kalla kårar” längs ryggraden då han passerade Kommunistiska Partiets valbod.

Samma sak känner jag när jag passerar alliansens stora valstugor, med representanter för partier som skapat de största klyftorna i samhället sen 40-talet, som i sin iver att slå sönder
välfärdssamhället bokstavligt talat gått över lik, som tvingar cancersjuka personer att antingen ange när de ska dö eller så ska de arbeta lite till för alltid går det att suga ut lite mer vinst.

Som har ruinerat den svenska skolan genom den s k valfriheten som mest innebär frihet att parasitera på offentliga medel och sen lämna eleverna i sticket när profiten inte är tillräcklig, som har krattat manegen för ett rasistiskt parti att kliva fram och exploatera det allmänna missnöjet med alliansens politik.

Nog går det kalla kårar på min rygg när man tänker på fyra år till med välfärdsraserarna. Och nog går det kalla kårar på borgerlighetens rygg när de ser vår lilla valbod, men de kårarna är nog mer med tanke på att Kommunistiska Partiet står för jämlikhet, rättvisa och ett samhälle med minskade klyftor, där alla inkluderas och ingen ställs utanför, där ingen tillåts profitera på svaga och försvarslösa.

”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” är Kommunismens credo och dess grundtanke, stick i stäv med borgarklassens politik. Det är nog tillräckligt för att sända kalla kårar nerför ryggen på alla kapitalismens profitörer.

Lars-Olof Törnberg, Kommunistiska Partiet