De som bor i flerfamiljshus, åker kollektivt, äter max 100 gr kött 2 gånger/vecka och varken lyxkonsumerar eller flyger, bidrar inte till klimatförsämringen.
Den halvan av befolkningen med lägst inkomst har faktiskt minskat sina utsläpp med 16 procent sedan 1990. Den halvan med högre inkomster har ökat sina. De som bor i villa, har råd med en hög privat konsumtion, äger bilar, båt och sommarhus och flyger till sol- och skidsemester varje år. För att inte tala om den rikaste procenten som har ökat sina utsläpp med 11 procent. De äger stora husbilar och lyxjakter, flyger till sina sommarresidens vid Medelhavet, sina kåkar i alperna och Paris, London och New York för att shoppa loss. En del till och med i egna jetplan!
Med en kraftigt höjd skatt på kapitalinkomster och höga löner skulle utsläppen, som orsakas av rikas överkonsumtion, minska. Det skulle dessutom ge mer resurser till vår gemensamma välfärd, till vård, skola och kultur.
Om dessutom alla världens vapenindustrier, all upprustning och alla militärövningar skulle upphöra, så skulle i ett slag miljöförstöringen, resursslöseriet och koldioxidutsläppen kunna halveras! Då skulle enorma summor frigöras för att genomföra den nödvändiga omställning som krävs för att rädda planeten.
I dagens samhälle vräks barnfamiljer som inte haft råd med hyran, men att nagga de rikas förmögenheter och inkomster i kanten anses som stöld. Lika omöjlig tycks tanken vara att verka för nedrustning och fred.
Men visst kan vi bli tillräckligt många för att få till en ändring. Det som behövs är att övertyga människor om hur allvarlig situation är och att klimatåtgärder inte behöver betyda att vi tvingas leva fattiga och torftiga liv. För det är tvärt om!
Det finns gott om utrymme för att förbättra våra liv, även om överkonsumtionen måste minskas. Vår välfärd tär varken på jordens resurser eller bidrar till ökade växthusgaser. Därför kan vi ge mer resurser till utbildning, vård, kultur och införa avgiftsfri kollektivtrafik.
Vi kan dela på jobben och minska arbetstiden, så vi får möjlighet till mer avkoppling, samvaro, kultur- och fritidsverksamhet och mer tid och orka till att engagera oss i samhället.
Med lagstiftning kan vi tvinga Industrin och skogs- och jordbruket att ställa om till en miljövänligare produktion.
Ge inte upp! Vi kan bli tillräckligt många som vill kämpa för en rättvis och solidarisk lösning på klimatkrisen, när människor inser att det finns något att kämpa för, inte bara emot!
Elsa-Lena Åström, ordförande i Kommunistiska Partiets Alingsåsavdelning
