De som föds med och de som förvärvar stora funktionshinder måste kunna få förutsättningar att leva ett värdigt liv med assistans, bra boenden och med de hjälpmedel som de själva och deras assistenter behöver.
Man brukar säga att ett samhälle ska bedömas efter hur det tar hand om ”sina sjuka och svaga”. Domen över regeringens LSS-utredning faller då mycket hårt. Även om de nu har dragit tillbaka direktivet om att penningpåsen för LSS skulle krympas på bekostnad av själva assistansen, så kvarstår att regeringen vill att barn under 12 år inte ska få någon assistans. Inte heller pensionärer över 80 år. Övriga ska som tidigare bara få assistans om de grundläggande behoven uppgår till minst 20 timmar/vecka. Det som betraktas som grundläggande behov har Försäkringskassan (FK) successivt begränsat allt mer. Begränsningar som FK sedan använder för att motivera de indragningar som genomförs.
Den stora oron inför omprövning av beviljade timmar är befogad. Föräldrar till barn med stora funktionsnedsättningar håller på att gå under därför att de och deras barn inte längre får det stöd de behöver.
Blir regeringens utredning verklighet blir det en katastrof för de som behöver assistansen och för de anhöriga. I sann ”demokratisk” anda ska resultatet av utredningen vara klart efter valet, så att det inte ska bli någon valfråga. Det är inget annat än utstuderat och fegt.
Allteftersom Försäkringskassan urholkar rätten till personlig assistans hamnar kostnaderna på kommunerna. Det är kostnader som kommunerna tvingas ta eftersom LSS är en rättighetslag. Därför borde Alingsås kommun kräva av staten att det blir ett slut både med att bolla över kostnaderna på kommunerna och med att skära ner på rättigheterna i lagen om LSS.
Kommunistiska Partiet kräver att Alingsås kommun tillför verksamheten de pengar som är nödvändiga, istället för att tvinga fram nedskärningar genom att ge en budget som inte motsvarar behoven.
