En röd klimatpolitik för Alingsås

Kommunistiska Partiet kräver att Alingsås kommun:

* inför gratis kollektivtrafik och utbyggd närtrafik.
* ser till att det byggs en inglasad bro med rulltrappa eller rullband till pendeltågsperrongen.
* bygger säkra cykelvägar och inför en kommunal cykelpool.
* Inför ett bilfritt centrum.
* stoppar planerna på att bygga om E20 till motorväg genom Alingsås.
* avsätter både parklika och mer vilda grönområden, både i och runt tättbebyggda områden.
* ger Alingsås Energi i uppdrag att installera solceller på alla lämpliga tak
* slutar godkänna byggande på den bördigast jordbruksmarken. Sverige måste kunna vara självförsörjande på livsmedel.

Kollektivtrafiken

Dålig luft och klimathot måste tas på allvar. Att minska bilåkandet är en av de viktigaste åtgärderna för att minska problemen. Gratis kollektivtrafik har därför börjat genomföras runt om i Europa. Den tyska regeringen utreder nu att införa det i de tyska städerna. I Sverige har Avesta och Kiruna gjort det.
Med gratis kollektivtrafik och ökad turtäthet blir det ett möjligt val för de flesta att ställa bilen och istället åka kollektivt. Med avgiftsfri kollektivtrafik skulle det bli lättare för alla att få vardagen att fungera och man skulle kanske kunna göra sig av med åtminstone en bil. Det skulle särskilt gynna barnfamiljer med låga inkomster. Med täta turer även för närtrafiken, skulle det också bli möjligt för de som bor utanför tätorten att åka kollektivt i större utsträckning.

Visst kostar gratis kollektivtrafik, men vi anser att det måste få kosta. I Alingsås skulle avgiftsfritt åkande kosta ca 275 kr/månad för en person med en inkomst på 25.000 kr. Men eftersom ca 25 procent av befolkningen är pensionärer och redan åker gratis, så blir skattehöjningen betydligt mindre, kanske 200 kr/månad. Det kan man kalla ”nästan gratis” om man jämför med om en förälder ska åka på en aktivitet med två barn inom Alingsås tätort. Det kostar 134 kr ToR för en enda resa! Vem väljer då inte att ta bilen om man ända har en?
Även rörelsehindrade måste kunna använda kollektivtrafiken. Att kommunen gått med på en så dålig lösning för pendeltågen på Alingsås station är ett bottennapp. Vi instämmer i protesterna från pensionärsorganisationer samt olika organisationer för funktionshindrade. Vi kräver att det byggs en inglasad gångbro med rulltrappor eller rullband till mittperrongen, så att det blir lättare att ta sig dit. Där skulle man också kunna invänta försenade tåg i skydd från regn och blåst.
En sådan luftbro gynnar alla, även de med barnvagnar eller mycket packning. Även tryggheten ökar, speciellt på natten, om man slipper gå genom en gång under jorden för att komma till andra sidan av staden.

Gör det lättare att cykla

Ett utbyggt nät av säkra och tydligt markerade cykelbanor med företräde för cykel vid väg- och gatukorsningar kommer göra att vi cyklar mer. Detta bidrar dessutom till bättre hälsa. För att ytterligare minska den koldioxidgenererande trafiken kan kommunen satsa på att ha en cykelpool med åtminstone en stor depå vid Alingsåsterminalen. Att dela ut gratis dubbdäck till alla som önskar, underlättar också cyklande hela året.

Bilfritt centrum

Med gator för bara gång- och cykeltrafik, med träd och blommande rabatter, uteserveringar och torghandel skulle centrum bli en trivsam oas där vi kan handla, umgås och fika. Med kulturhus, bibliotek och museum, och inte minst ett Föreningshus, finns det än mer anledning att besöka centrum. Med gratis kollektivtrafik skulle Alingsås kunna förbli en stad där kommuninvånare åker in ”till stan” för att träffas på lördagar. Blir centrum attraktivt skulle de små butikerna kunna konkurrera om kunder med de stora köpcentra, där det krävs bil för att handla.
Även Sollebrunns centrum borde utvecklas och bli en naturlig mötesplats för ortsborna.

E20

Om kollektivtrafiken byggs ut och om vi bygger bra cykelvägar kommer biltrafiken att minska. Då behöver inte kommunen investera hundratals miljoner i att bygga om och bygga nya och större vägar. Så med denna klimat- och miljöåtgärd förbättras inte bara vår hälsa. Vi får dessutom över pengar för att använda till annat.
Vi i Kommunistsiska Partiet anser att kommunen ska säga blankt nej till ombyggnad av E20 till motorväg genom vår stad. Det skulle kräva enormt mycket mark för tillfartsvägar och innebära stora kostnader, inte bara för staten utan också för kommunen.

Nu är ombyggnaden av E20 till motorväg genom centrum inte aktuellt på ett tag. Det innebär att vi får lite andrum för en demokratisk dialog om detta. Ett intressant förslag som framförts för att minska buller från E20 och ta bort E20 som en barriär genom staden är att E20 görs om till en boulevard genom staden med en hastighet på 40km/tim och att de två färdriktningarna skils åt med grönska, träd och byggnader emellan. Då kan industriområdet söder om järnvägen bli en levande och sammanhängande del av centrum, med bostäder, skolor, affärer och restauranger ända fram till Gerdsken, utan stora kostnader för överdäckning av E20. En utopi? Inte alls. Flera stora europeiska städer har genomfört detta med gott resultat, även för vägar med flera gånger mer trafik dagligen än E20. Trafikverket borde använda pengarna som är avsatta för motorväg till att investerar i utbyggd järnvägstrafik istället.

Alingås Energi kan göra mycket för ett fossilfritt samhälle.

Tekniken har nu kommit så långt att det går att ställa om hela samhället till fossilfri energi. Kommunens energibolag har en viktig roll att spela i den kommunala omställningen. Genom att kommunen äger Alingsås Energi kan vi gemenamt besluta att de ska få i uppdrag att montera solceller på alla lämpliga tak, även på privata fastigheter om ägarna inte vill eller har råd att installera det själva.
Alingsås Energi har nyligen köpt in kraftverken i Säveån nedströms Mjörn. Detta bör följas av att kommunen ser till att det anläggs fria vägar för fisk förbi kraftverken. Det är en viktig åtgärd för att bevara den biologiska mångfalden och för att behålla våra vattendrag friska.

Grönområden är viktiga för både hälsan, klimatet och tillgången på livsmedel.

Växter tar upp koldioxid ur luften och renar luften från avgaser och sot. Forskning visar dessutom det som de flesta av oss vet av egen erfarenhet, att vistelse i naturmiljöer leder till att människor känner sig mindre stressade, blir friskare och får bättre koncentrations- och prestationsförmåga. För både folkhälsan och miljön är det därför viktigt att kommunen avsätta både parklika och mer vilda grönområden, både i och runt tättbebyggda områden. De ska vara tillgängliga för alla, även för de med funktionshinder.
Vild natur är viktig för att bevara artrikedomen och då inte minst de pollinerande insekterna. Utan dem blir livsmedelsfrågan svår att lösa. Det är inte bara bekämpningsmedel som orsakar insektsdöden. De enorma ytorna med kommersiellt skogs- och jordbruk innehåller knappt några blommande växter längre. De pollinerande insekterna dör därför även av svält. En viktig åtgärd, förutom den nödvändiga omställningen av hela skogs- och jordbruket, är att så in blommande växter på vägrenarna, i vår stadsmiljö och i bostadsområdena.

Jordbruksmarken är viktig för vår livsmedelsförsörjning

Bördig jordbruksmark är en bristvara. Ändå läggs den för fäfot i Sverige. Den är inte tillräckligt lönsam att odla på, jämfört med det alltmer industrialiserade jordbruket. I dag importeras stora delar av våra livsmedel från världsomspännande, miljöförstörande livsmedelsföretag, samtidigt som vi önskar mer lokalt producerad mat.
Kapitalistiska storjordbruk skövlar regnskogar för att få betes- och jordbruksmark och fördriver småbönder från sina jordar i Afrika, för att producera livsmedel och snittblommor för export, istället för mat åt lokalbefolkningen.
Ska världen kunna försörja en befolkning på snart 11 miljarder människor måste vi ta tillvara bra odlingsbar mark. Därför kräver vi ett stopp för att bygga bostäder, industrifastigheter och vägar på bördiga jordar. Något som görs i allt större utsträckning därför att det är billigare.

En röd klimatpolitik ger ökat välstånd och bättre hälsa

Den nödvändiga omställningen för att rädda klimatet betyder inte att vi ska behöva leva torftigare liv. Tvärt om!
Kortare arbetstid, bättre barnomsorg och skolor, bättre vård och omsorg, mer kultur och fritid är exempel på sådant som inte skadar miljön. Det skulle däremot både öka vår livskvalitet och förbättra vår hälsa.

Ett rättvisare och mer solidariskt samhälle med mindre klasskillnader är inte bara bättre för vår hälsa. Det är en nödvändighet om vi ska klara klimatomställningen.
Men för det krävs en omfördelning av rikedomarna. Företags- och kapitalbeskattningen måste höjas, så att de ökande vinsterna även kan gå till vår gemensamma välfärd och inte bara bidra till att vi får fler och fler miljardärer.

På kommunnivå kan vi inte besluta om skatter för företag, men vi kan åtminstone sluta att samla skattepengar på hög. De ska användas till den klimatvänliga välståndsökningen, som gratis kollektivtrafik, sex timmars arbetsdag och bättre skolor, vård och omsorg.
Men det krävs att staten och kommunerna gör betydligt mer än så. Problemet är att varken staten eller kommunerna är beredda att satsa de pengar som behövs eller fatta de nödvändiga besluten. Politiken utgår istället från att kommande generationer inte ska behöva betala för investeringar som beslutas av oss. Det som hindrar att vi på allvar tar itu med framtidsfrågorna, allt från behoven inom välfärden till klimat- och miljöfrågorna, är idéerna om att det viktiga i politiken är att ha en budget i balans, att skatter ska hållas låga och att företag ska ha frihet att växa utan att det ställs krav på ansvar för samhället eller miljön.
Frågan är – vad blir det då för värld vi lämnar över till våra barn och barnbarn?

Vi måste tänka nytt om vi ska klara klimat- och miljöproblemen.

Varje tänkande människa inser att det inte går att fortsätta med att slösa med begränsade råvaror , förstöra jordens ekosystem, förgifta vatten och jord och släppa ut allt större mängder koldioxid i atmosfären om våra barn och barnbarn ska kunna leva ett gott liv i framtiden.
Att ha ett ekonomiskt system som kräver ständigt ökande tillväxt är omöjligt på en planet med begränsade resurser. Det som krävs är en ekonomi planerad utifrån våra behov och utifrån vad som är hållbart på sikt. Därför kan inte miljö- och klimathoten lösas med kapitalismen som ekonomiskt system. Konkurrensen mellan de stora företagen är knivskarp. De kan varken samarbeta eller planera för samhällets och miljöns bästa. Det betyder inte att vi inte kan göra något nu. Tvärtom krävs det att stora samhälleliga åtgärder och investeringar genomförs omgående.

De stora företagen och kapitalägarna gör allt de kan för att förhindra en sådan utveckling. Med kampanjbidrag, hemligt finansierade tankesmedjor, köpta journalister och akademiker försöker de sprida misstro mot den allt enigare forskarkåren. Många politiker låter sig duperas och mutas. Andra har av feghet eller okunskap inte drivit på för den samhällsomvandling som krävs.
Därför lyser grundläggande tankegångar och långtgående förslag om miljö- och naturvård med sin frånvaro i valdebatten. Istället lyfter de fram senare års globala överenskommelser om utsläppsbegränsningar vid de klimatmöten som FN årligen anordnar, men talar tyst om att inga bindande beslut har tagits. Därför fortsätter utsläppen av växthusgaser att öka och den globala temperaturen stiger allt snabbare. Tidpunkten då utsläppen ska vara noll flyttas allt längre fram i tiden.
Gapet mellan det som forskarna säger måste göras och det politikerna vill eller lovar är ofta så stort att det framstår som alltmer osannolikt att vi kommer att klara klimatutmaningen om vi inte vidtar kraftfulla åtgärder nu. Hittills har åtgärderna för att minska utsläppen av koldioxid fördröjts så till den grad att det inte längre går att säga att ”ännu finns det tid”.

Vad händer när koldioxiden ökar?

Allt eftersom glaciärerna smälter kommer haven att stiga. Det betyder att de mest befolkningstäta områdena och jordens mest bördiga marker kommer att hamna under vatten. Det kommer även att medföra att flera miljarder människor kommer att få brist på dricks- och bevattningsvatten när floderna tillförs mindre vatten, framför allt i Asien. Allt eftersom permafrosten tinar kommer växthusgaserna öka i sådan mängd att jordens temperatur kommer att stiga med flera grader. Flera graders temperaturstegring innebär en katastrof för mänskligheten med flyktingströmmar på hundratals miljoner klimatflyktingar.
Till detta kommer att haven och växtligheten hittills har absorberat hälften av den koldioxid som släppts ut i atmosfären. Allt eftersom haven blir varmare och regnskogarna avverkas kommer denna lagrade koldioxid att släppas tillbaka ut i atmosfären. Det är så stora mängder att även detta kommer öka temperaturen med flera grader.
När haven lagrar koldioxid blir vattnet surare och skaldjuren kan inte bilda skal längre. Det drabbar korallrev och alla skaldjur, även djurplankton. Därmed hotas hela näringskedjan i haven, vilket blir en katastrof även för människor eftersom fisk och skaldjur är viktiga livsmedel.
På grund av klimatförändringarna pågår nu en sjätte massutrotningen av djur på vår planet. Den förra var när dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan.
Vi står alltså inför en miljökollaps om inget görs nu. Politiker har därför ett mycket stort ansvar för att fatta övergripande beslut och stifta nödvändiga lagar. Även vi medborgare har ett stort ansvar för att protestera och ställa krav på att kraftfulla åtgärder genomförs nu.

"Klimatkrisen är en systemkris" Läs mer

Miljö- och klimatkrisen kräver en rättvis handel och minskade klassklyftor för att kunna lösas.

I praktiken lägger politikerna ansvaret på oss som konsumenter. De håller fast vid tesen att ”marknaden kommer att lösa problemen” om vi ändrar vår konsumtion och gör klimatsmarta val. Visst betyder det något om miljontals konsumenter ändrar sitt beteende. Visst kan vi påverka en del genom hur vi väljer att resa och konsumera. Problemet är att det oftast inte finns några rimliga alternativ.
Hur ska alla kunna välja giftfritt, ekologiskt och närproducerat när nästan alla våra livsmedel produceras av ett högindustrialiserat globalt jord- och skogsbruk som släpper ut enorma mängder växthusgaser, skövlar regnskogar, förstör jordens kvalitet, förgiftar vattnet, och minskar den biologiska mångfalden, och då inte minst de pollinerande insekterna.
Världens stora kapitalägares rätt att fritt kunna flytta produktion och kapital måste begränsas, både av sociala och miljömässiga skäl. Det är orimligt att de får flytta produktion dit där löner och miljökrav är lägst, och samtidigt göra människor arbetslösa på orten man lämnar, bara för att öka sina vinster. Detta medför något så absurt som att livsmedel flygs runt jorden för att ”förädlas” där arbetskostnader och miljökrav är lägst.

En klar och tydlig politik för utjämning av klassklyftorna bidrar till att minska utsläppen. Det är de rika länderna som är de stora utsläpparna och det är de rika i de rika länderna som släpper ut mest av alla. Det är inte de fattiga i Sverige som flyger till Barcelona ena helgen och till Rom eller Paris den andra. Det är inte fattiga som äter oxfilé var och varannan dag eller åker runt i stora bensinslukande bilar och båtar, bara för att roa sig.
Att ta från de rika för att öka vår gemensamma välfärd är en klimatpolitik för folkflertalet. Borgarna talar vitt och brett om att bevara valfriheten men de talar aldrig om varför det är tillåtet att producera sådant som är dåligt för miljön, så att vi måste stå i butiken och försöka välja rätt.

Vi måste ställa oss frågan varför ansvaret för att minska utsläppen ska ligga hos konsumenten. Varför ska det ens vara tillåtet att producera på ett sätt som är dålig för miljön? Vore det inte bättre med ett samhälle som producerar efter behov och på ett sätt som är hållbart för framtiden?

Läs mer (Ännu finns det tid)